Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckning?

När någon har gått bort uppstår ofta praktiska frågor om vad man får göra med den avlidnes egendom. Får man tömma ett dödsbo innan bouppteckning? Kan man sälja bilen, ge bort möbler eller börja städa lägenheten? Svaret är inte ett enkelt ja eller nej – det beror på vad det handlar om och vilka omständigheter som råder.

I den här artikeln går vi igenom vad som är tillåtet, vad som bör undvikas och vilka risker som finns om egendom hanteras fel innan bouppteckningen är klar.

Dödsboet är en egen juridisk person

Det första att förstå är att alla tillgångar och skulder övergår till dödsboet vid dödsfallet. Dödsboet är en egen juridisk person – det innebär att inga enskilda arvingar äger egendomen personligen förrän arvskiftet är genomfört.

Bouppteckningen fungerar som dödsboets legitimation och ska redovisa alla tillgångar och skulder vid tidpunkten för dödsfallet. Utan en registrerad bouppteckning kan dödsbodelägarna i regel inte disponera dödsboets bankkonton eller genomföra större transaktioner.

Vad får man göra innan bouppteckningen?

Även om man inte bör göra sig av med egendom finns det åtgärder som är tillåtna – och ofta nödvändiga – för att sköta och bevara dödsboets tillgångar. Den som tar hand om boet i ett tidigt skede kallas ibland bovårdare och har rätt att vidta akuta skötselåtgärder.

Exempel på tillåtna åtgärder:

• Betala brådskande räkningar (el, hyra, försäkringar)
• Ta hand om husdjur
• Sköta uppvärmning och underhåll av fastighet för att förhindra skador
• Omdirigera eller hämta post
• Avsluta eller pausa abonnemang i den avlidnes namn

Dessa åtgärder syftar till att bevara dödsboets värde och förhindra förfall. De är en del av den löpande förvaltningen och strider inte mot reglerna, utan tvärtom – de kan vara nödvändiga.

Förskott för försörjning

En efterlevande make, sambo eller barn som varit ekonomiskt beroende av den avlidne kan enligt Ärvdabalken ha rätt att ta ut ett rimligt förskott ur dödsboets medel för nödvändig försörjning – exempelvis för mat, boende eller medicin. Det förutsätter dock att uttaget kan ske utan att det försvårar bouppteckningsarbetet.

Sälja dödsbo innan bouppteckning – går det?

Att sälja egendom ur ett dödsbo innan bouppteckningen är klar är något som i de flesta fall avråds från. Bouppteckningen ska spegla vad som fanns i dödsboet vid dödsfallet, och om tillgångar har sålts eller försvunnit uppstår problem med redovisningen.

Det finns inget uttryckligt lagförbud mot att samtliga dödsbodelägare gemensamt beslutar om en försäljning i förväg. Men det är en riskfylld lösning av flera skäl:

• Bouppteckningen kan bli missvisande om tillgångar inte längre finns kvar
• Skulder i dödsboet som inte beaktats kan göra att medlen inte räcker
• Den som genomför en förtidig försäljning utan samtliga delägares samtycke riskerar skadeståndsansvar

I praktiken innebär det att man kan förbereda en försäljning – exempelvis anlita mäklare eller värdera tillgångar – men bör avvakta med själva överlåtelsen tills bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket.

Risker med att tömma dödsboet för tidigt

Att ta bort, sälja, ge bort eller kasta egendom innan bouppteckningen är klar kan få allvarliga konsekvenser:

• Ersättningsskyldighet. Den som felaktigt avyttrar egendom kan bli skyldig att ersätta motsvarande värde till dödsboet. Enligt Ärvdabalken 18 kap. 6 § kan den som uppsåtligen eller vårdslöst skadar en annan dödsbodelägares rätt bli personligt skadeståndsskyldig.
• Förundersökning. I mer allvarliga fall kan brottsmisstankar som förskingring eller bedrägeri aktualiseras om väsentliga tillgångar har försvunnit.
• Problem med banker och myndigheter. Banker kräver normalt en registrerad bouppteckning för att ge åtkomst till dödsboets konton. Om egendom hanteras utanför detta system kan det leda till ytterligare komplikationer.

Rådet är att vara restriktiv med alla åtgärder som går utöver nödvändig vård och förvaltning. Även saker som kan tyckas värdelösa – gamla möbler, samlarföremål eller liknande – kan ha ett värde som behöver redovisas i bouppteckningen.

Samtycke och gemensam förvaltning

Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet gemensamt enligt Ärvdabalken. Det innebär att större beslut – som att sälja egendom, ge bort tillgångar eller påbörja ett arvskifte – i regel kräver samtliga delägares samtycke.

Om det uppstår oenighet mellan dödsbodelägarna, eller om boet är särskilt komplicerat, kan tingsrätten utse en boutredningsman som tar över förvaltningen. Det kan bli aktuellt om delägarna inte kan komma överens om hur egendomen ska hanteras.

Vanliga frågor om att hantera dödsbo innan bouppteckning

Får man kasta saker ur dödsboet innan bouppteckningen?

Om det handlar om rent skräp eller förstörda föremål utan värde kan det vara rimligt att ta hand om det. Men var försiktig – även saker som kan verka värdelösa kan ha betydelse för bouppteckningen. Diskutera helst med övriga dödsbodelägare innan ni slänger något.

Kan en dödsbodelägare ensam besluta att sälja egendom?

Nej, dödsbodelägarna förvaltar boet gemensamt. En enskild delägare kan inte ensidigt fatta beslut om försäljning utan övriga delägares samtycke. Handlingar som inte är nödvändiga för dödsboets förvaltning är i regel inte heller bindande för boet.

Får den efterlevande ta ut pengar för sina levnadskostnader?

Ja, i viss utsträckning. En efterlevande make eller barn som var ekonomiskt beroende av den avlidne kan ha rätt till ett rimligt förskott ur dödsboets medel för nödvändig försörjning, så länge det inte försvårar bouppteckningen.

Vad händer om egendom saknas vid bouppteckningen?

Om tillgångar har försvunnit kan den ansvarige bli skyldig att ersätta värdet till dödsboet. I allvarliga fall kan det leda till rättsliga konsekvenser. Bouppteckningen ska spegla det faktiska innehavet vid dödsdagen, och brister kan skapa problem för alla dödsbodelägare.