Testamente sambo med barn – det här behöver ni veta

Om du lever i ett samboförhållande och ni har barn tillsammans är det viktigt att förstå att sambor inte ärver varandra automatiskt enligt svensk lag. Utan ett testamente går arvet direkt till barnen – oavsett hur länge ni bott ihop eller vad ni äger gemensamt. Det kan innebära att den efterlevande sambon hamnar i en ekonomiskt utsatt situation vid den andras bortgång.

I den här artikeln går vi igenom vad som gäller kring testamente sambo med barn, hur sambolagen påverkar situationen och vad ett inbördes testamente kan – och inte kan – lösa.

Vem ärver i ett samboförhållande?

Enligt den legala arvsordningen i Ärvdabalken ärver barn (bröstarvingar) före alla andra. Sambor omnämns inte i arvsordningen, vilket betyder att en sambo helt saknar arvsrätt om det inte finns ett testamente som säger något annat.

Det skiljer sig från vad som gäller för gifta par, där den efterlevande maken som huvudregel ärver före gemensamma barn. För sambor finns inget sådant skydd – barnen har rätt att få ut sitt arv direkt.

Det innebär att om en sambo dör utan testamente kan den efterlevande stå utan bostad och besparingar, beroende på hur tillgångarna är fördelade. Särskilt om bostaden ägs helt eller till stor del av den avlidne kan situationen bli svår.

Testamente sambo med gemensamma barn

Ett testamente är ofta det viktigaste verktyget för sambor som vill trygga varandras ekonomiska situation. Genom ett testamente kan ni bestämma att den efterlevande sambon ska ärva hela eller delar av kvarlåtenskapen.

Det finns dock en viktig begränsning: barnens rätt till laglott. Laglotten utgör hälften av den arvslott som barnet skulle ha fått enligt lag. Ett testamente som inskränker laglotten kan jämkas av barnet, som då har rätt att begära ut sin skyddade del.

I praktiken innebär det att om ni är sambor med ett gemensamt barn kan ni som mest testamentera hälften av kvarlåtenskapen till varandra. Den andra hälften tillhör barnet som laglott. Med fler barn minskar inte laglottens totala andel, men den fördelas mellan barnen.

Värt att notera är att laglotten inte betalas ut automatiskt. Barnet måste aktivt begära jämkning inom en viss tid efter att ha tagit del av testamentet. Om barnet inte gör det kan testamentet stå fast som det är – men det är inget man bör förlita sig på vid planeringen.

Kan sambon bo kvar i bostaden?

En vanlig fråga är om den efterlevande sambon kan bo kvar i den gemensamma bostaden. Svaret beror bland annat på hur ägandet ser ut, vad som räknas som samboegendom, om bodelning begärs, och om barnen kräver ut sin laglott. I många fall kan ett testamente göra det möjligt att bo kvar, men det är långt ifrån garanterat – särskilt om bostaden utgör en stor del av den avlidnes tillgångar.

Testamente sambo med särkullbarn

Situationen kan bli mer komplex om det finns barn från en tidigare relation – så kallade särkullbarn. Begreppet särkullbarn används i huvudsak i lagstiftningen om gifta pars arvsrätt, men det är ett vedertaget begrepp även i sambosammanhang för att beskriva barn till den avlidne som inte är gemensamma med den efterlevande sambon.

Samma grundprincip gäller: barnen ärver före sambon om inget testamente finns, och laglotten begränsar vad som kan testamenteras bort. Skillnaden i praktiken är ofta att särkullbarn kan ha en starkare vilja att hävda sin arvsrätt, och att familjedynamiken kan vara mer komplicerad med flera parter inblandade.

Om det finns både gemensamma barn och särkullbarn delas arvet mellan samtliga barn. Varje barns laglott beräknas utifrån det totala antalet bröstarvingar. Med ett testamente kan fördelningen av det som återstår efter laglotterna styras, men bedömningen görs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Det är ofta i just dessa situationer som professionell juridisk rådgivning kan vara särskilt värdefull, eftersom formuleringarna i testamentet kan ha stor praktisk betydelse.

Inbördes testamente sambo

Ett inbördes testamente är ett gemensamt testamente där två personer – ofta sambor – bestämmer att den som lever längst ska ärva den andre. Det är ett vanligt planeringsverktyg för sambopar som vill trygga varandras ekonomiska framtid.

Ett typiskt upplägg är att sambon ärver i första hand, och att barnen sedan ärver när den sist avlidne sambon också gått bort. Avsikten är att ge den efterlevande ekonomiskt utrymme att leva vidare utan att behöva sälja bostad eller lösa ut arvingar omedelbart.

Det finns dock viktiga saker att vara medveten om:

• Laglotten gäller fortfarande. Barnens rätt till laglott kan inte avtalas bort genom ett inbördes testamente.
• Ett inbördes testamente kan ändras. Det är en vanlig missuppfattning att ett inbördes testamente är bindande och inte kan ändras. I verkligheten går det att återkalla eller ändra ett testamente, och ett löfte om att inte ändra det är inte juridiskt bindande.
• Ensidig ändring kan få konsekvenser. Om en part ensidigt ändrar det inbördes testamentet på ett sätt som väsentligt rubbar förutsättningarna kan det enligt Ärvdabalken innebära att den ändrade parten förlorar sina rättigheter enligt testamentet.

Formuleringarna i ett inbördes testamente har ofta stor betydelse för hur det tolkas i praktiken. Små skillnader i ordalydelse kan påverka om den efterlevande sambon betraktas som universell testamentstagare eller om barnen har rätt till efterarv. Det kan därför vara klokt att låta en jurist hjälpa till med utformningen.

Sambolagens skydd vid dödsfall

Utöver testamentet ger sambolagen ett visst – men begränsat – ekonomiskt skydd vid dödsfall. Om den efterlevande sambon begär bodelning delas den gemensamma bostaden och bohaget (samboegendom) mellan den efterlevande och dödsboet.

Viktigt att förstå är att:

• Bodelning måste begäras. Vid dödsfall är det bara den efterlevande sambon som kan begära bodelning, och det måste ske senast vid bouppteckningsförrättningen.
• Bara samboegendom ingår. Bodelningen omfattar bara gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Saker som sparande, aktier, bilar och annan egendom faller normalt utanför.
• Lilla basbeloppsregeln. Den efterlevande sambon har rätt att vid bodelning få ut egendom motsvarande minst två prisbasbelopp ur samboegendomen. Det är en skyddsregel, men den innebär inte arvsrätt.

Orubbat bo sambo – finns det?

Begreppet "orubbat bo" förknippas i svensk rätt framför allt med gifta par, där den efterlevande maken under vissa förutsättningar kan sitta kvar med hela boet. Sambor har inte motsvarande lagstadgad rätt. Ett testamente kan i vissa fall skapa en liknande praktisk effekt, men det beror på tillgångar, barns laglott och om bodelning begärs. Det går inte att utgå från att orubbat bo kan uppnås för sambor på samma sätt som för gifta.

Vanliga frågor om testamente och samboförhållanden

Ärver sambor varandra utan testamente?

Nej. Sambor har ingen legal arvsrätt i Sverige. Utan testamente ärver barnen (eller andra arvingar enligt arvsordningen) hela kvarlåtenskapen. Den efterlevande sambon kan dock begära bodelning enligt sambolagen för den gemensamma bostaden och bohaget.

Kan vi skriva testamente så att sambon ärver allt?

Ni kan skriva ett testamente som ger sambon så stor del som möjligt, men barnens laglott – hälften av den lagstadgade arvslotten – kan inte överskridas utan att barnen har möjlighet att begära jämkning. I praktiken innebär det att barnen alltid kan kräva ut sin laglott.

Vad händer om barnet inte begär jämkning av testamentet?

Om en bröstarvinge inte begär jämkning inom den lagstadgade tidsfristen efter att ha tagit del av testamentet kan rätten att kräva ut laglotten gå förlorad. Testamentet kan då komma att gälla fullt ut.

Måste bodelning göras när en sambo dör?

Bodelning görs bara om den efterlevande sambon begär det. Begäran måste framställas senast vid bouppteckningsförrättningen. Om den efterlevande inte begär bodelning sker ingen delning av samboegendomen.

Vad räknas som samboegendom?

Samboegendom är gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Det innebär att egendom som en sambo ägde innan förhållandet, eller som köpts utan avsikt att använda gemensamt, i många fall faller utanför bodelningen.